Lyckad observation av Perseiderna: så gör du

Stjärnfallen är på väg: Nu börjar årets kraftigaste meteorregn att falla igen. Följ våra tips för att lyckas med din observation.

Att se ett stjärnfall är en spännande och speciell upplevelse för många människor. Missa inte det.

Om du också är fascinerad av stjärnfall borde du ta tillvara på de kommande kvällarna. Varje år vid den här tiden ger sig meteorregnet Perseiderna till känna.

• Under natten mellan den 12 och 13 augusti inträffar ett flertal stjärnfall.
• Den bästa tiden att se dem är mellan klockan tio på kvällen och fyra på morgonen, med en dragning åt de tidiga morgontimmarna eftersom maximum inträffar på daghimlen den 13 augusti.
• I år kan Perseiderna ses särskilt bra, eftersom den tunna månskäran inte visar sig förrän kl 02:25 och inte stör förrän i gryningen.
• Bra att veta: Den 16 augusti 2023 är det nymåne.

Perseiderna är ett meteorregn som syns i augusti varje år. Det visar sig som atmosfäriska ljusstrimmor som verkar blossa upp mellan stjärnorna och försvinna igen. Fler stjärnfall (även kallade meteorer) än vanligt dyker upp på himlen under denna tid. Därför är augusti också känt som stjärnfallsmånaden.

Men vad är egentligen meteorer? För vissa är de magiska ljusfenomen på himlen och för andra ett vetenskapligt fenomen. För oss observatörer kanske de helt enkelt kan vara både och.

Astronomiskt sett är meteorer dammpartiklar som med hög hastighet tränger in i vår atmosfär från rymden. Friktionen mellan partiklarna och luftmolekylerna skapar det typiska glödande ljuset vi ser som stjärnfall. De flesta meteorer är mycket små och brinner upp på ca 80 kilometers höjd. Även om många människor förknippar stjärnfall med att man får önska sig något eller som ett romantiskt lyckobringande tecken, så har observationen även en viktig astronomisk betydelse, till exempel för att dra slutsatser om meteoraktiviteten.

"Laurentius tårar" eller "Laurentii tårar" är metaforen för Perseiderna. Den återknyter dock till en dramatisk händelse.

Laurentius var en romersk diakon som levde vid tiden runt 250 e.Kr. Vid samma tid härskade kejsar Valerianus i Rom, som försökte utrota kristendomen. Efter att Valerianus låtit halshugga påven krävde han att Laurentius skulle lämna över kyrkans skatter.

Laurentius var emellertid också en hjälte.

Han motsatte sig, kämpade med allt han hade och blev till slut avrättad på ett glödande järngaller. Han dog som martyr. Sedan dess, berättar legenden, faller varje augusti de heta tårarna från himlen.

Har du någonsin undrat varifrån Perseiderna kommer? Det är en bra och intressant fråga: stjärnfallen har faktiskt ett "hem". Det är en komet som bär namnet Swift-Tuttle. Denna svansförsedda stjärna upptäcktes 1862 av Lewis A. Swift och Horace P. Tuttle och har en omloppstid runt solen på cirka 133 år. Enligt gamla anteckningar ska den dock ha varit känd redan för 2000 år sedan. När Swift-Tuttle far fram i rymdens djup och kretsar runt solen, lämnar dess svans efter sig ett spår av kosmiskt material, eller med andra ord ett slags osynligt stoftmoln av partikelmateria. Detta "damm" sprids ut av solvinden och finns alltså kvar i banan även om kometen för länge sedan har flyttat vidare till andra delar av solsystemet.

När jorden fullbordar sin årliga resa runt solen korsar den Swift-Tuttles omloppsbana. I denna stund kolliderar vår planet med de små partiklarna från kometens svans, som då kommer in i jordens atmosfär. På grund av den höga hastighet med vilken dessa partiklar träffar jordens atmosfär brinner de upp och skapar de fascinerande ljusspåren på himlen som vi känner som Perseiderna.

Det är detta naturliga möte mellan jorden och resterna av Swift-Tuttle som ger oss det förtrollande skådespelet med stjärnfall varje år.

Om du följer meteorernas väg på himlen tillbaka till deras ursprung, verkar de alla komma från en specifik punkt. Astronomerna kallar denna punkt för radiant. I fallet med Perseiderna är det stjärnbilden Perseus, vilket är varifrån meteorregnet fått sitt namn.

Om du letar efter en plats att observera på, se då till att du har stjärnbilden Perseus i ditt synfält och att den inte skyms av något hustak eller liknande.

En fördel vid observationen är att stjärnbilden Perseus är cirkumpolär. Den kan ses på himlen hela natten. Tidigt på kvällen är den fortfarande nära den norra horisonten, men ju senare på kvällen, desto högre stiger stjärnbilden.

Naturligtvis vill du till fullo njuta av Perseiderna och deras aktivitet. Såklart. Men det kräver tålamod, för det är först då du har chansen att se många meteorer. Att bara titta upp mot himlen i några minuter räcker inte. Men oroa dig inte, med rätt utrustning och några mysiga förberedelser är du redo för ett av årets största astroevents.

Din bekväma observationsplats

För att observera Perseiderna ska du göra det så bekvämt som möjligt för dig och ta in hela stjärnhimlen. Kanske anar du det redan: Du behöver inget teleskop för att observera stjärnfall. Det skulle faktiskt vara i vägen, eftersom det visar ett alldeles för litet synfält. Du behöver bara dina ögon. Javisst, ibland kan du ägna dig åt astronomi även utan utrustning.

Vad du behöver är en solstol, en campingstol med justerbart ryggstöd eller ett liggunderlag – beroende på dina preferenser eller vad du redan har hemma. Dessa hjälper dig att hitta en avslappnad position under observationen och ger den nödvändiga komforten för att njuta av observationen ostört.

Planerar du att tillbringa hela natten utomhus? I så fall rekommenderas att du tar med dig en filt för att hålla värmen. I augusti är det lätt att tänka att "det är ju sommar, inte fryser jag". Men trots att det är varmt på dagen kan det bli ganska kyligt om natten. Du klarar dig inte länge om du fryser. Varmt te eller kaffe kan dessutom hjälpa dig att mota bort kylan och göra natten mer behaglig.

Det måste vara mörkt

"Dark Night" är inte den senaste titeln på en science fiction-thriller, utan varje observatörs längtan. Innan du sätter igång bör du därför se till att du väljer en plats med så lite ljusföroreningar som möjligt. Ju mörkare himlen är, desto bättre kommer du att kunna se stjärnfallen. Särskilt under år då månen inte stör. Långt bort från städerna och på en lugn, mörk plats kan natten bli en upplevelse.

När du väl hittat din observationsplats, låt blicken svepa över himlen. Ta din tid och låt dig uppfyllas av stjärnornas magi. Kanske vill du förundras över Vintergatan eller öva på att känna igen stjärnbilderna. Till detta passar också en ficklampa med rött ljus och en roterande stjärnkarta. Kanske vill du äntligen få reda på vad de ljusstarkaste stjärnorna heter eller leta efter Andromedagalaxen.

Källan till meteorerna i öster

Finns det något annat att tänka på? Ja, det gör det. När du observerar Perseiderna, kasta då och då en blick mot öster. Det är där radianten finns, den punkt på himlen stjärnfallen ser ut att komma ifrån. Men även om Perseiderna verkar komma därifrån kan du titta åt vilket håll som helst för att upptäcka meteorer. Om du har tur kan du få se så kallade "eldklot" – extra ljusstarka meteorer. Dessa är synliga på himlen under en längre tid och ger upphov till särskilt intensiva och exalterade "ohh" och "ahh".

Sammanfattningsvis: Gör det bekvämt för dig och låt dina ögon anpassa sig till mörkret. Undvik starka ljuskällor som mobilskärmar eller ficklampor, eftersom du annars inte kommer att kunna se svagare meteorer. Ge det tid och titta avslappnat upp mot himlen. Det kan ibland ta en stund innan du upptäcker din första meteor.

Även om Perseidernas meteorregn är synligt hela natten finns det ett specifikt tidsfönster. Det sträcker sig mellan kl. 22 och kl. 4. Under dessa timmar har skymningen redan avslutats, och gryningen ännu inte påbörjats. Dessutom stiger radianten allt högre under natten, vilket gynnar synligheten.

Det kan dock hända att du upptäcker ett antal Perseider även utanför detta tidsfönster. Det lönar sig därför att kasta en blick mot himlen även före kl. 22 eller efter kl. 4. Dessutom är Perseiderna aktiva både dagarna före och efter meteorregnets höjdpunkt.

Kan man bara se stjärnfall med blotta ögat? Som du kanske vet, kan vi under mycket mörka nätter med blotta ögat uppnå en visuell gräns på magnitud 6. Teoretiskt kan vi då räkna upp till 100 meteorer per timme, även om det i praktiken kommer att vara betydligt färre. Detta beror på att dessa 100 stjärnfall är ett antaget värde som vi skulle uppnå under optimala förhållanden. Dessa förhållanden uppstår emellertid inte i praktiken eftersom vi ofta inte har en kolsvart himmel. Detta höga antal skulle endast gälla om meteorernas radiant fanns direkt ovanför våra huvuden. Som du ser går praktik och teori ofta åt skilda håll.

Vill du ändå se så mycket som möjligt? Det finns en lösning. En stjärnfältkikare samlar mer ljus och du kan öka den naturliga gränsmagnituden med ca 1,5 magnituder. Förutsatt att du har turen att få njuta av en mörk himmel kommer du att upptäcka fler meteorer som inte är synliga för blotta ögat.

En stjärnfältkikare är något helt annat än ett teleskop. Trots hög ljusstyrka ger det bara liten förstoring, du överblickar ett fält på cirka 25 grader. Ett fantastiskt komplement till observationer med blotta ögat.

Då och då dyker särskilt ljusstarka meteorer upp som lyser upp himlen under en kort tid och ibland lämnar ett spår av ljus efter sig. Perseiderna har rykte om sig att uppvisa relativt många av dessa så kallade "eldklot". Men även under andra nätter kan du med lite tur få se dem. Den astronomiska forskningen gynnas av att dessa ljusstarka stjärnfall registreras noggrant. Och du kan hjälpa till med detta: Om du ser ett stjärnfall som är ljusare än de klaraste stjärnorna kan du helt enkelt rapportera observationen. Det finns två webbappar för detta: International Meteor Organization driver plattformen fireballs.imo.net, ett tyskt anmälningsformulär hittar du på https://www.meteoros.de/feuerkugel. En annan app har utvecklats av Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt (det tyska centrumet för flyg- och rymdfart) under namnet "Skywatcher", och finns på https://skywatcher.inetseite.de/ (inte att förväxla med teleskopmärket!). När du rapporterar ett eldklot är det viktigt att så lite tid som möjligt förflyter mellan observation och rapport. Detaljerna försvinner snabbt ur minnet – och ju mer exakt rapporten är, desto större är nyttan.

Om du har lyckats ta en bild, bifoga den gärna. Särskilt ljusstarka eldklot lämnar efter sig meteoriter, som kan hittas av specialister – vem vet, kanske i framtiden även med din hjälp? Om du får mersmak kan du även sätta upp en all-sky-kamera och använda den för att registrera meteorer.

Ett enkelt upplägg, en kamera och stjärnhimlen: astrofotografering av meteorer är enkelt. Redan med kamera och stativ kan du uppnå dina första resultat.

En ny trend inom astrofotografin är den guidade översiktsbilden i kombination med det nattliga landskapet. Denna teknik har också ett namn: Astro Nightscape Photography. Vid det här laget tiden har det bildats en hel community av "nightscapers".

Utrustningen är enkel: allt du behöver är en astrotracker, det vill säga en fotomontering som den populära Omegon MiniTrack LX3 eller MiniTrack LX Quattro, en kamera och ett stativ. Sedan kan du ge dig ut och kombinera ditt stjärnfall med ett vackert bakgrundsmotiv.

En liten språklig utflykt: Ibland ser man Perseiderna med två punkter över i:et. Varför är det så? Detta är ett skrivsätt som förekommer på latin – en hiatus. För Perseiderna har det en djupare innebörd.
I den tyska stavningen "Perseiden" läser man dubbelvokalen ei som ai, vilket innebär att man inte uttalar det korrekt. Versionen med ï talar om för läsaren att uttala bokstäverna var för sig, alltså i:et separat och inte tillsammans med e:et.

Så nu önskar jag dig en klar himmel och mycket glädje vid observationen.

När kan jag observera Perseiderna?

Perseiderna kan observeras varje år i augusti. Maximum inträffar den 11–12 augusti eller den 12–13 augusti. Du kan också se Perseiderna mellan den 17 och 24 augusti. Experter rekommenderar också att man observerar efter maximum.

Vad kan jag observera Perseiderna med?

För att observera Perseiderna är en plats med lite ljusföroreningar lämplig. En kikare eller ett teleskop är inte nödvändigt, men stjärnfältkikare kan vara ett utmärkt komplement.

Hur är vädret på natten med stjärnfall?

Vädret under stjärnfallsnatten kan variera. Du kan använda appar som Meteoblue eller Clear Outside för att kontrollera molnighetsgraden för din observationsplats.

Vad är skillnaden mellan meteorer och meteoriter?

Meteorer eller stjärnfall är lysande fenomen på himlen som brinner upp i atmosfären på en höjd av cirka 70 kilometer. Meteoriter är större fragment som når jordytan.

Marcus är en stjärnskådare, innehållsskapare och bokförfattare. Sedan 2006 har han hjälpt människor att hitta rätt teleskop – idag via texter och videor. I sin bok "Mein Weg zu den Sternen für dummies Junior" visar han unga människor och de som ännu är unga i sinnet vad de kan upptäcka på himlen.

Som kaffejunkie skulle han helst ha sin espressomaskin med sig även under stjärnhimlen.