Astronomi med kikare: de 10 vackraste objekten på vårhimlen

Lämna teleskopet hemma i kväll. Dessa 10 objekt imponerar i vilken kikare som helst.

Kikare är ofta underskattade som astronomiska instrument. Men som ett alternativ kan de erbjuda härliga observationsupplevelser.

Till skillnad från ett teleskop är en kikare liten och ryms i vilket bagage som helst. Detta är särskilt fördelaktigt när du är på resande fot, kanske känner du inte för att fylla packningen med astronomisk utrustning. Kanske klarnar det plötsligt upp och lusten att observera infinner sig, innan molnen skymmer sikten igen. I så fall är kikaren ett utmärkt alternativ.

Med en kikare går det inte att se detaljer på planeter, eftersom dessa avbildas alltför smått. Men öppna stjärnhopar, nebulosor och till och med vissa galaxer erbjuder magnifika upplevelser. Att svepa med blicken längs Vintergatan är dessutom bland det mest förtrollande man kan göra en ljum sommarnatt.
Det spelar ingen roll vilken typ av kikare du använder. Även optik med 10x50 eller 12x50 ger dig fantastiska upplevelser. Men stora kikare med en öppning på 70–100 mm samlar ännu mer ljus. En 70 mm kikare ger nästan dubbelt så mycket ljus som en med 50 mm öppning. En kikare med stor öppning och hög förstoring visar sig också ha en annan fördel, nämligen en större upplösningsförmåga. Något som till exempel kan vara användbart när man observerar dubbelstjärnor.
Vilka objekt kan du observera på vår- och sommarhimlen? Här har jag satt ihop några heta tips för dig:

Om vi nu tittar upp på himlen under kvällstimmarna kan vi se hur vinterns stjärnbilder långsamt tar farväl. Stjärnbilden Orion syns i sydväst och går ner i väst runt midnatt. Men från öster närmar sig redan vårens budbärare, Lejonet. Nära horisonten kan man också skymta hela stjärnbilden Björnvaktaren med den klara stjärnan Arkturus som lyser upp landskapet.
Låt oss göra en nattlig vandring till de mest imponerande objekten för vår kikarobservation.

Många som inte är bekanta med stjärnhimlen förväxlar ofta Plejaderna med Karlavagnen. Faktum är att du med blotta ögat kan se en form som påminner om de stjärnor som bildar själva vagnen i Karlavagnen. Jag har stött på detta missförstånd flera gånger under offentliga visningar vid observatoriet.

Plejaderna är en av få stjärnhopar som är synliga för blotta ögat. Mer exakt kan du se sju stjärnor, som redan avbildades på den cirka 4 000 år gamla "himmelsskivan i Nebra". Observationer av denna stjärnhop sträcker sig alltså tillbaka till tidig bronsålder.

Plejaderna är en magnifik stjärnhop för kikare med exempelvis 10x förstoring. Redan med en liten 34 mm eller 42 mm kikare kan du se dussintals glittrande stjärnor, inramade av de ljusstarka huvudstjärnornas skira blå färg. Om du vill väcka intresse för astronomi hos någon kan du med fördel låta dem titta på Plejaderna i en kikare. Knappast något annat objekt har samma "WOW-effekt".

Den öppna stjärnhopen är det mest kända objektet i stjärnbilden Tvillingarna. Den ligger cirka 3 000 ljusår bort och sträcker sig över 24 ljusår. Under klara nätter kan vi urskilja det 5,1 m ljusstarka objektet som en diffus fläck.

När du använder en kikare börjar du bäst med att rikta den mot den 3,3 m ljusa stjärnan η i nordvästlig riktning. Om du positionerar stjärnan η något utanför centrum i ditt synfält bör du kunna se M35 vid kanten. Med en kikare kan vi se mellan 20 och 50 stjärnor som nu inte längre framstår som en nebulös fläck, utan istället framträder storslaget och tydligt upplösta.

Den ungefär 610 ljusår bort belägna stjärnhopen M44 bär det vackert klingande namnet Praesaepe, som är latin för "krubba". På svenska kallas den ofta för "bikupan". Faktum är att den, efter Plejaderna, är den näst ljusaste stjärnhopen och den som ligger närmast Jorden. På mörka platser kan du urskilja Praesaepe med blotta ögat, men det är först med en kikare som du kan lösa upp den i enskilda stjärnor. Redan 1609 räknade Galileo Galilei till 40 stjärnor med sitt lilla teleskop.

Med din kikare kan du urskilja ännu fler detaljer: I en 10x50 kikare kan du skönja över 45 stjärnor. Stjärnhopen framträder faktiskt ännu mer spektakulärt i kikaren än genom ett teleskop. Hur lokaliserar du den då? Sök i mitten av Kräftans stjärnbild, mellan stjärnorna Asellus Borealis och Asellus Australis. Dessa två stjärnor, som ofta ses som två åsneföl som äter från var sin sida av en krubba, bildar tillsammans med M44 en triangel och har en magnitud på 4,7 respektive 3,9.

Forskare tror att denna stjärnhop, som är cirka 700 miljoner år gammal och har en utbredning av 17 ljusår, uppstod tillsammans med den kända stjärnhopen Hyaderna. En kul detalj i sammanhanget är att bikupan historiskt sett ansågs vara ett tecken på kommande dåligt väder. När den inte längre kunde ses med blotta ögat sades det att oväder var i antågande.

Den mest kända dubbelstjärnan på natthimlen återfinns i stjärnbilden Karlavagnen. Rikta blicken mot dragstångens mellersta stjärna, så kommer du snart att märka en närliggande stjärna vid namn Alcor, som enkelt kan särskiljas.

Den kallas också "ryttaren" eftersom den ger intrycket av att rida på den ljusstarka huvudstjärnan Mizar. Har du skarpa ögon kan du till och med försöka se den utan kikare.

Denna dubbelstjärna är välkänd som ett test för synskärpa eftersom stjärnorna är separerade med 12 bågminuter. Om du kan se dem tydligt, har du verkligen anledning att vara stolt över din utomordentliga syn.

Alcor och Mizar bildar tillsammans ett optiskt dubbelstjärnsystem. För att observera dem behöver du bara en liten kikare.  Även om de två stjärnorna framstår som ett par, hör de troligtvis inte samman.  Med en 20x80 kikare kommer du dock att upptäcka att Mizar faktiskt har sitt eget dubbelstjärnsystem. Med kikaren placerad på ett stativ kan du klart se den andra komponenten.

Vanligtvis betraktas våren som den klassiska tiden för galaxobservation, men det finns en ständigt närvarande duo: de interagerande galaxerna M81 och M82, vars signum är att de kan ses med bara en kikare. Med ett synfält på 6° till 7° blir det en enkel uppgift att hitta dem, även om de befinner sig i en region utan ljusa stjärnor.

Det bästa sättet att närma sig objekten är genom två av Stora björnens vagnsstjärnor. Om du drar en tänkt linje från Phekda, den nedre vänstra vagnsstjärnan, till Dubhe som är den övre högra, och därefter fortsätter, kommer du efter cirka två kikarsynfält att träffa på M81 och M82.

M82, med sin ljusstyrka på 8,6 m, är den mest iögonfallande av duon och kan enkelt identifieras i kikaren tack vare dess cigarrliknande form – tjockare i mitten och smalare mot ändarna. Det är troligt att M81 bidrog till detta utseende, eftersom dessa galaxer kolliderade för cirka 500 miljoner år sedan.

Som en intressant notering är M81 och M82 separerade av ett avstånd på 100 000 ljusår. För att ge perspektiv, vår egen Vintergata skulle uppta hela utrymmet mellan dessa två kosmiska grannar.

Huvudstjärnan i stjärnbilden Lejonet känner du säkert till. Men visste du att den är en dubbelstjärna? Du kan observera den med din kikare.

Regulus som är ungefär 3,5 gånger större än solen, är en blåvit stjärna med en yttemperatur på 12 000 Kelvin. Detta gasklot, beläget 77 ljusår bort, roterar kring sin axel på bara 15 timmar, vilket gör den märkbart tillplattad. På ett avstånd av 175 bågsekunder hittar vi en 8 m ljus orangefärgad följeslagare, som kan ses med exempelvis en 10x50 kikare.

Vår största stjärnbild är Vattenormen, som slingrar sig längs vårhimlen över ett område på 75°. Ett av dess mest intressanta objekt att observera med kikare är den öppna stjärnhopen M48, på gränsen till stjärnbilden Enhörningen.

Stjärnhopen M48 är särskilt inbjudande i universalkikare och stora kikare. Med en förstoring mellan åtta och 20x visar den upp sig i sin fulla prakt, oftast mer förtrollande än genom ett teleskop.

Denna stjärnhop, som imponerar med en ålder av 300 miljoner år, rymmer omkring 80 stjärnor och befinner sig på ett avstånd av 2 500 ljusår från oss. Dess centrala del lyser upp med ett kluster av klara stjärnor, medan den vidsträckta yttre delen bäst avnjuts under kristallklara, mörka nätter.

Så här får du M48 i sikte: Identifiera först triangeln skapad av Vattenormens huvud, Enhörningens svanstipp och stjärnbilden Lilla Hunden.

Dra sedan en imaginär linje från de två stjärnorna i Lilla Hunden åt vänster, och du kommer att möta stjärnan 29 Mon, som skiner med en ljusstyrka på 4,3 m. Fokusera på stjärnan med kikaren och flytta synfältet ca 3° åt sydost. Eftersom en kikare i genomsnitt har ett synfält på ca 5°, kommer stjärnhopen automatiskt att visas i ditt synfält.

Som ett alternativ kan du också starta din observation från stjärnan C Hya, som med sin ljusstyrka på 3,9 m skiner aningen starkare än 29 Mon. Närma dig nu på samma sätt, men skifta ditt synfält 3° sydväst. Snart kommer M48 att klart och tydligt visa sig.

Mittemellan huvudstjärnan Arcturus i Björnvaktaren och Cor Caroli i Jakthundarna hittar du den klotformiga stjärnhopen M3. Föreställ dig en linje som binder samman dessa två stjärnor; rör dig till dess mitt, och där finner du objektet.

Klotformiga stjärnhopar är till sin natur tätt packade och belägna långt borta. I en kikare uppenbarar de sig enbart som suddiga och oupplösta ljuspunkter. Men detta gör dem inte mindre fascinerande. Jag tror att det är insikten om objektets natur som verkligen gör observationen så spännande. M3 består av ungefär 500 000 stjärnor, är belägen 30 000 ljusår bort, och har en diameter av 125 ljusår. Av stjärnorna inom M3 är nära 200 föränderliga. Detta är rekord, då det i ingen annan klotformig stjärnhop identifierats så många föränderliga stjärnor.

Den öppna stjärnhopen Melotte 111 i stjärnbilden Berenikes hår har fascinerat människor sedan antiken. Enligt mytologin placerade gudarna drottning Berenikes gyllene lockar på himlavalvet.

Med blotta ögat kan man urskilja cirka 12 stjärnor, men med en kikare (som exempelvis en 7×50 kikare) blir upp till 35 stjärnor synliga. Förstoringen kan inte vara för hög, eftersom stjärnhopens karaktär då går förlorad. Du finner hopen direkt nedanför den 4,3 magnitud ljusa stjärnan γ Com.

Några ytterligare detaljer: Hopen är belägen cirka 290 ljusår från oss och uppskattas vara omkring 500 miljoner år gammal. Alla stjärnorna i Mel 111 rör sig koordinerat i samma riktning.

Stjärnbilderna Jungfrun och Berenikes hår är särskilt intressanta på våren. I detta område hittar vi otaliga galaxer, eftersom vi tittar in i det storslagna Virgo-galaxklustret, en granne till den lokala gruppen. För en kikare är detta område både ett test och en utmaning. Nu gäller det att verkligen utnyttja din utrustnings fulla potential.

När du observerar galaxer är en mörk plats med klar himmel en självklarhet. Betrakta exempelvis galaxen M98 i stjärnbilden Berenikes hår. Med en ljusstyrka på 10,1 m ligger den inom räckhåll för kraftfulla kikare med en öppning på 70 mm, 80 mm eller 100 mm.

För att hitta den kan du använda "Observer's Sky Atlas" eller den utmärkta "Pocket Sky Atlas". Givet det sparsamma antalet orienteringspunkter i denna region, kan det vara knepigt att lokalisera objektet. Påbörja din sökning vid Denebola, svansstjärnan i Lejonet. Rör dig därefter österut mot stjärnan Vindemiatrix i Jungfrun, men inte mer än 1 till 1,5 gånger din kikares synfält. Vid det här laget bör M98 bli synlig vid kanten av ditt synfält. Om du undrar ifall du har avvikit för långt, leta efter en distinkt T-formad stjärnkedja. En av dess mest framstående stjärnor har en ljusstyrka på 5 m och är belägen ungefär ett fullmåneavstånd från M98.

Saknar du rätt utrustning? I vårt sortiment finner du över 1000 kikare från 40 olika märken. Oavsett om du söker en kikare med 50 mm eller 150 mm öppning har Omegon ett brett utbud anpassat för astronomiska observationer. Ta en närmare titt på våra modeller såsom Nightstar, Brightsky eller Argus stora kikare. Kikare med en förstoring över 10 gånger kan vara svåra att hålla stadiga för hand under en längre tid. Vi rekommenderar att sådana instrument placeras på ett passande stativ.

Marcus är en stjärnskådare, innehållsskapare och bokförfattare. Sedan 2006 har han hjälpt människor att hitta rätt teleskop – idag via texter och videor. I sin bok "Mein Weg zu den Sternen für dummies Junior" visar han unga människor och de som ännu är unga i sinnet vad de kan upptäcka på himlen.

Som kaffejunkie skulle han helst ha sin espressomaskin med sig även under stjärnhimlen.