Upplösningsförmåga
Jämför kikares upplösningsförmåga: Med den här formeln är det superenkelt.
En viktig faktor för kikaren och din observation är den upplösningsförmåga du kan uppnå i praktiken. Definitionsmässigt är detta förmågan att uppfatta två punkter eller detaljer som tydligt separata objekt. Upplösningsförmågan beror på det mänskliga ögat och optikens objektivöppning.
Ögats upplösningsförmåga
Under ideala förutsättningar har ett mänskligt öga en upplösningsförmåga på 60 bågsekunder (60”). För en äldre person är dock förmågan att urskilja vissa objekt något nedsatt. Detta beror framför allt på den mindre pupillöppningen, men även på anatomiska och fysiologiska förhållanden med avseende på seendet.
En enkel formel för upplösningsförmågan
Upplösningsförmågan är förmågan att urskilja fina detaljer eller att precis kunna skilja två närliggande objekt åt. Om optikens upplösningsförmåga inte räcker till kan två detaljer även smälta samman.
Optikens upplösningsförmåga kan beräknas med tumregeln: 115/D. Här är D objektivets öppning i millimeter. För en kikare med en öppning på 50 mm är upplösningsförmågan 2,3".
Spelar upplösningen någon som helst roll för mig?
För de flesta naturobservatörer är detta värde av underordnad betydelse, men det rekommenderas ändå att jämföra upplösningsvärdena när man väljer kikare. När det gäller astronomiska observationer blir denna förmåga att separera objekten allt viktigare.
Objektivets öppning är inte det enda som bestämmer värdet på upplösningsförmågan. Man måste alltid ta hänsyn till det optiska systemet som helhet. En enormt viktig roll spelar till exempel glastyper, ytbehandlingar, och när det gäller prismor även deras beläggningar så att inte skärpan försämras där.