Observation med kikare
Observera avslappnat med båda ögonen – med dessa tips hittar också du din kikare för stjärnskådning.
Förutom ett teleskop, bör varje amatörastronom ha en kikare. Den är mångsidig, både för dagobservationer och för stjärnskådning om natten. Med följande tips blir ditt val enklare.
Utblicken är helt annorlunda
En kikare är det mest prisvärda teleskop du kan tänka dig (om du inte räknar in särskilt högkvalitativa modeller). Att du ser med båda ögonen med en kikare ger dessutom intrycket av en tredimensionell bild. En annan fördel med kikaren är dess stora synfält.
En kikare ger en fantastisk överblick över stjärnhimlen. På sommaren kan du vandra med kikaren genom nebulosorna i Skytten och återvända senare med teleskopet för en närmare titt. En kikare är lätt och smidig och kan tas med överallt. Ett känt citat säger: Det bästa teleskopet är alltid det du har med dig.
Vilken kikare ska jag välja?
Det finns bara ett problem: att veta vilken kikare som lämpar sig för vilket observationsändamål? Utbudet är enormt, och det kan verka svårt att hitta rätt.
Inte mer än 10x förstoring
Precis som med ett teleskop gäller följande: ju större öppning, desto högre ljusinsamlingsförmåga, och desto svagare objekt kan du observera på himlen. Även optikens förstoring, och därmed stabiliteten vid handhållen användning spelar en viktig roll. Det finns en gräns för användning på fri hand, den ligger på cirka 10x. Utöver det ger större förstoring inte något, eftersom handskakningarna då blir så märkbara att observationen blir meningslös. I det fallet bör definitivt ett stativ användas.
Rekommendationer för takkantskikare
Rekommendationer för porroprismakikare
Stativgänga
När du köper kikaren bör du, förutom att vara uppmärksam på så god optisk kvalitet som möjligt, också titta efter en stativadapter. Detta så att du senare kan njuta av observationerna i lugn och ro med stöd av ett stativ.
Beräkningen av AP (utgångspupillen) ser ut enligt följande:
AP = EP / ΓFR
EP = Öppning
ΓFR = Förstoring (teleskop)
- Exempel 1: AP = 50 mm/10x = 5 mm
- Exempel 2: AP = 30/10 = 3 mm
- Exempel 3: 80/12 = 6,6 mm
Vad menas med upplösning?
Även optikens upplösningsförmåga spelar en roll. Med upplösningsförmåga menas optikens förmåga att i teorin kunna skilja på två objekt som står mycket nära varandra. Det finns dock yttre faktorer, som till exempel jordens atmosfär, som begränsar upplösningen.
Du kan beräkna kikarens upplösningsförmåga med följande formel:
σ = 120 / objektivöppning i mm
- Exempel 1: 10x30 120/30 = 4"
- Exempel 2: 8x40 120/40 = 3"
- Exempel 3: 8x50 120/50 = 2,4"
Upplösningsförmågan anges i bågsekunder.
Exemplen visar tydligt att optikens upplösningsförmåga ökar med större öppning, objekt som ligger allt närmre varandra kan uppfattas separat. Detta är viktigt till exempel för dubbelstjärnor.
Det finns olika teoretiska data som är mycket intressanta när man jämför olika kikare. Det finns till exempel dagkikare och nattkikare, med olika diametrar och förstoringsgrader. Med hjälp av dessa data kan du beräkna kikarens prestanda.
Dagsprestanda
LT = 0,6 x ΓFR
- Exempel 1: 10x30 0,6x10 = 6
- Exempel 2: 8x40 0,6x8 = 4,8
- Exempel 3: 8x50 0,6x8 = 4,8
Med denna formel kan du beräkna dagsprestandan för en kikare. Vi jämför här igen tre kikare baserat på exemplen.
Det syns att det andra och tredje exemplet har samma dagsprestanda, så det som spelar roll här är förstoringen.
Skymningsprestanda
LD = 0,3 x √ (ΓFR x EP)
- Exempel 1 10x30 = 5,2
- Exempel 2 8x40 = 5,4
- Exempel 3 8x50 = 6,3
Om skymningsprestandan överstiger dagsprestandan, kan man anta att det är en nattkikare.
För 10x30-kikaren från Exempel 1 kan man säga att det är en universalkikare.
Nattliga prestanda
LN = 0,1 x EP
- Exempel 1 10x30 LN = 0,1x30 = 3
- Exempel 2 8x40 LN = 0,1x40 = 4
- Exempel 3 8x50 LN = 0,1x50 = 5
Det syns att Exempel 3 har de bästa egenskaperna för nattobservation, dvs. den har den största öppningen och är därför bäst lämpad för nattobservation.
Geometrisk ljusstyrka
= AP² = (EP/ΓFR) ²
- Exempel 1 10x30 (30/10) ² = 9
- Exempel 2 8x40 (40/8) ² = 25
- Exempel 3 8x50 (50/8) ² = 39
Exempel 1 med prestandakoefficient 9 är en dagkikare. Exempel 3 kan baserat på prestandakoefficient 39 betecknas som en nattkikare (även om det finns mycket starkare nattkikare), och Exempel 2 ligger däremellan.
Skymningstal
Z = √ (ΓFR x EP)
- Exempel 1: 10x30 = 17,3
- Exempel 2: 8x40 = 17,4
- Exempel 3: 8x50 = 20,0
Skymningstalet är tänkt för enkel jämförelse av olika kikare.
Alla dessa värden och beräkningar är egentligen bara till för teoretiska jämförelser. Men du kan begränsa urvalet och hitta rätt modell för dig. En annan sak att tänka på är att alla kikare i praktiken brottas med ljusförluster som minskar deras prestanda något.
Förluster och reflektion
Kikarens kvalitet beror också på ytornas noggrannhet, poleringen och framför allt ytbeläggningen. Det är därför det finns så stora prisskillnader:
I en dyr kikare förlorar du till exempel i genomsnitt 18 % i form av förluster från reflektion trots antireflexbehandlingen, 5 % orsakas av absorption i glaset, och dessutom finns det även ljusspridning, vilket inte bör förekomma i ett högkvalitativt glas.
I en billigare kikare uppgår den genomsnittliga ljusförlusten från reflektion trots antireflexbehandlingen till 40%, och absorptionen i linserna ligger på ungefär 20%. Spridningen ligger på omkring 10% jämfört med 0% hos dyra högkvalitativa kikare. Alla dessa förluster måste definitivt beaktas i praktiken.