En mängd innovativa produkter
Egen framtagning och produktion
Magasin > Tillämpning > Dittlers fotoworkshop > Fotografering av kometer. Utrustning och förberedelser
Tillämpning

Fotografering av kometer. Utrustning och förberedelser

Kometer är vackra och lätta att fotografera – med noggranna förberedelser och rätt utrustning.

Kometen C/2011 L4 (PanSTARRS)
i kvällsskymningen över
Schwarzwald. Den enskilda bilden togs
den 15 mars 2013 strax efter solnedgången med ett teleobjektiv med 300 mm brännvidd, av en Canon 550D DSLR. U. Dittler Kometen C/2011 L4 (PanSTARRS) i kvällsskymningen över Schwarzwald. Den enskilda bilden togs den 15 mars 2013 strax efter solnedgången med ett teleobjektiv med 300 mm brännvidd, av en Canon 550D DSLR. U. Dittler

Kometer kan enkelt fotograferas med ett befintligt teleskop och en DSLR

Kometer har en speciell dragningskraft på många amatörastronomer: De skiljer sig åt i storlek, form och ljusstyrka och erbjuder alltid olika och fascinerande vyer när de vandrar över stjärnhimlen. För att lyckas med kometfotografering krävs att du planerar noggrant och har rätt utrustning.

Tre saker är nödvändiga för att lyckas med kometfotografering: en stabil montering, ett teleskop och en anpassningsbar kamera. Monteringen bör kunna stödja och guida teleskop-kamerakombinationen på ett säkert sätt. Eftersom exponeringstiderna för kometfotografering vanligtvis ligger på några minuter, behöver guidningssystemets precision inte uppfylla samma höga standarder som för deep-sky-fotografering. En stabil montering med bra guidning är dock helt nödvändig. För att lättare kunna lokalisera kometer – särskilt svaga sådana – är en exakt positionering och nivellering av monteringen nödvändig. GoTo-funktionaliteten är då till stor hjälp.

Imponerande motiv

Den nödvändiga utrustningen för kometfotografering motsvarar vad många amatörastronomer
redan har: en stabil montering, ett teleskop (här en refraktor med en brännvidd på cirka
1 000 mm) och en anpassningsbar DSLR U. Dittler Den nödvändiga utrustningen för kometfotografering motsvarar vad många amatörastronomer redan har: en stabil montering, ett teleskop (här en refraktor med en brännvidd på cirka 1 000 mm) och en anpassningsbar DSLR U. Dittler

Teleskop med kortare brännvidder, till exempel mellan 500 mm och 1000 mm, räcker långt om du vill fotografera kometer. Detta eftersom den korta brännvidden gör det möjligt att avbilda kometerna tillsammans med de stjärnor och konstellationer som de passerar. Även om kometerna då inte visas i så hög upplösning, kan deep-sky-objekt som kometen passerar avbildas tillsammans med dem i större synfält – vilket ger imponerande kometbilder.

Om du vill att kometkärnan ska framträda tydligare i bilderna kan du naturligtvis också använda teleskop med betydligt längre brännvidder, till exempel de välkända Schmidt-Cassegrain-teleskopen med en brännvidd på 2000 mm. På grund av det mindre synfältet och den vanligtvis lägre ljusintensiteten kan det vara något svårare att hitta kometer med dessa teleskop. Men även här kommer star-hopping eller en GoTo-montering att hjälpa dig i ditt sökande.

Kometer är spännande mål för astrofotografering, inte bara på grund av formen på kometens huvud och svans(ar), utan också för att de vanligtvis har ett grönaktigt skimmer och en färgrikedom som gör att de sticker ut tydligt mot den mörka natthimlen med dess mestadels vita skimrande stjärnor. Kometernas färgprakt kan fångas mycket enkelt med en DSLR-kamera som är fokalt anpassad till teleskopet för fotografering (alternativt kan kylda CCD-kameror med filteruppsättningar naturligtvis också användas).

Planering och förberedande överväganden

När du väljer ut de kometer som ska fotograferas är ett viktigt kriterium deras ljusstyrka, och frågan om kometerna befinner sig i en fas där denna fortfarande ökar, eller om de redan har passerat sin maximala ljusstyrka och lyskraften därmed är på nedåtgående. Även positionen och omloppsbanan på himlen bör beaktas, eftersom kometer naturligtvis är lättast att observera och fotografera när de befinner sig på sin maximala höjd över horisonten. Svaga kometer nära horisonten ser ofta mindre imponerande ut i horisontdiset än högt uppe på himlen. Mycket ljusstarka kometer, som kometen C/2011 L4 (PanSTARRS), som observerades strax efter solnedgången 2013, är extremt sällsynta. Betydligt vanligare är svagare kometer, som ändå är ganska lätta att hitta upp till ungefär 10:e magnituden, och som kan fotograferas med den ovan nämnda utrustningen.

Kometen C/2014 Q2 (Lovejoy) med en refraktor med kort brännvidd. Summabilden togs den 7 mars 2015 med en Canon 550D DSLR på en apo-refraktor med en brännvidd på 355 mm och en öppning på 60 mm. För den summerade bilden togs fem bilder med en exponeringstid på 120 sekunder vardera (total exponeringstid: 10 minuter) och kombinerades med DeepSkyStacker och Photoshop. U. Dittler Kometen C/2014 Q2 (Lovejoy) med en refraktor med kort brännvidd. Summabilden togs den 7 mars 2015 med en Canon 550D DSLR på en apo-refraktor med en brännvidd på 355 mm och en öppning på 60 mm. För den summerade bilden togs fem bilder med en exponeringstid på 120 sekunder vardera (total exponeringstid: 10 minuter) och kombinerades med DeepSkyStacker och Photoshop. U. Dittler
Kometen C/2014 Q2 (Lovejoy) med ett Schmidt-Cassegrain-teleskop med lång brännvidd. Den summerade bilden
togs den 7 mars 2015 några minuter efter bild 3, med en Canon 550D DSLR på ett teleskop med en brännvidd på 2 000 mm och en öppning på 280 mm. För summabilden användes fem bilder med en exponeringstid på 120 sekunder vardera (total exponeringstid: 10 minuter) som kombinerades med DeepSkyStacker och Photoshop. U. Dittler
Kometen C/2014 Q2 (Lovejoy) med ett Schmidt-Cassegrain-teleskop med lång brännvidd. Den summerade bilden togs den 7 mars 2015 några minuter efter bild 3, med en Canon 550D DSLR på ett teleskop med en brännvidd på 2 000 mm och en öppning på 280 mm. För summabilden användes fem bilder med en exponeringstid på 120 sekunder vardera (total exponeringstid: 10 minuter) som kombinerades med DeepSkyStacker och Photoshop. U. Dittler

En noggrann förberedelse och aktuell data om kometens bana och ljusstyrkeutveckling är absolut nödvändiga. Till hjälp är, förutom information som kan hittas i denna publikation, även relevanta webbsidor såsom de som tillhandahålls av kometgruppen inom den tyska "Vereinigung der Sternfreunde" (Föreningen för Stjärnvänner), som alltid erbjuder uppdaterad information om synliga kometer. Dessutom visas aktuella foton av kometer på denna webbsida, vilket snabbt ger en uppfattning om hur en specifik komet framstår i olika teleskop eller förstoringar. Att besöka Comet Section hos British Astronomical Association, rekommenderas också. Här erbjuds ännu mer detaljerad information än hos den tyska motsvarigheten. Du kan också vända dig till Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS), eller någon lokal astronomiförening i din närhet. Med beaktande av kometers upp- och nedgångstider samt utvecklingen av deras ljusstyrka kan det också vara spännande att kontrollera om kometen passerar något deep-sky-objekt under en klar natt. Det kan ge dig chansen att på ett imponerande sätt avbilda båda objekten tillsammans på ett och samma foto.

Författare: Ullrich Dittler / Licens: Oculum-Verlag GmbH