Messier 1 – den berömda krabbnebulosan

Den berömda resten av supernovan som observerades av kinesiska astronomer i juli 1054 i Oxens stjärnbild är något alldeles extraordinärt bland deep-sky-objekten.

Messier 1 är det första objektet i Charles Messiers katalog över nebulosor och ligger ca 6 300 ljusår från oss. Det är den mest kända och ljusstarkaste kvarlevan av en supernovaexplosion, unikt bland alla Messiers 110 objekt.

En ny stjärna dök enligt kinesiska astronomer upp i Oxens stjärnbild den 4 juli 1054 och påstås ha varit synlig med blotta ögat på natthimlen i två år. Utan att veta om det blev astronomerna då vittnen till en massiv stjärnas explosiva slut. Denna så kallade supernova var vid sitt ljusmaximum till och med synlig på daghimlen under en månads tid. Idag tror man att nebulosan uppstod ur denna supernovaexplosion. Nebulosan upptäcktes av John Bevis 1731 och registrerades oberoende därav, av Charles Messier som det första objektet i dennes katalog över nebulosor.

Messier 1 står högt i söder i Oxens stjärnbild under vintermånaderna. För att finna den svänger man från stjärnan ζ Tauri 1,2° mot nordväst. Under en mörk himmel kan nebulosan ses som en liten, matt fläck redan med en 10x50 kikare. I ett teleskop med 80 till 150 mm diameter och en förstoring på 60 till 90x, framstår den som en liten oval nebulosafläck. Från och med ett teleskop med 200 mm diameter uppenbarar sig en inbuktning på den östra sidan.

Nebulosans trådlika strukturer kan anas först med teleskop från 300 mm och uppåt. Smalbandsfilter eller [OIII]-linjefilter ger mer kontrast och får nebulosan att framstå som ljusare och större. Nebulosafilamenten framträder också mer detaljerat eftersom ljuset från dessa har ett emissionsspektrum som nebulosafiltren släpper igenom.

I nebulosans centrum finns en pulsar som genererar starka magnetfält till omgivningen. Neutronstjärnans diameter är bara cirka 10 kilometer och den roterar kring sin egen axel 30 gånger per sekund. För att upptäcka den krävs dock mycket stora teleskop från 600 mm, och en mycket mörk himmel.

Om du tittar på dagens bilder av Messier 1 kanske du undrar var krabbformen är som gav nebulosan dess berömda namn. Benämningen härstammar från den första skissen av nebulosan, som gjordes av den irländske astronomen Lord Rosse år 1844. På den kan man med lite fantasi faktiskt urskilja en krabba.

Författare: Michael Feiler / Licens: Oculum-Verlag GmbH