Kusken

I Kusken finns Capella, den tredje ljusaste stjärnan på norra stjärnhimlen, och en vacker trio av ljusstarka stjärnhopar.

Stjärnbilden Kusken är ibland även känd under sitt latinska namn Auriga och är en lättigenkännlig konstellation på vinterhimlen. Den ligger norr om Oxen, eller mellan hjälten Perseus och Tvillingarna. Den ljusaste stjärnan i Auriga, som följaktligen betecknas α Aur, heter Capella, vilket översätts till "liten get" eller "killing". Det latinska ordet Capra (get) är ursprunget till namnet. Enligt grekisk mytologi representerar Capella geten Amalthea, som matade guden Zeus när han gömdes från sin far. Hon ammade barnet med sin mjölk, och ur hennes horn drack Zeus nektar och ambrosia.

Dubbelsystemet Capella, bestående av två gula jättestjärnor, är på grund av sitt korta avstånd på 42 ljusår den tredje ljusaste stjärnan på norra halvklotet. Dessutom är huvudstjärnan cirkumpolär, det vill säga den går aldrig ner på våra breddgrader och kan till och med lätt ses över den norra horisonten under sommarmånaderna.

Auriga översätts till "Vagnsförare", även om termen "Kusken" har blivit vedertagen på svenska. Enligt en grekisk saga representerar stjärnbilden kung Erichthonius. Hans största bedrift var uppfinningen av fyrspannet, varför han även anses vara den mytologiska uppfinnaren av hjulet. Trots att han hade en ormliknande underkropp kunde han med hjälp av sin uppfinning röra sig snabbare, vilket också var syftet. Efter sin död placerades kungen på stjärnhimlen, medan hans jordiska sista viloplats blev i Erechtheion-templet på Akropolis i Aten.

Trots namnet "Kusken" visar oftast bildframställningar av stjärnbilden ingen vagnsförare utan snarare en getherde. Han håller en get i sina armar, vilken representeras av stjärnan Capella. Även namnet på ε Aur, Almaaz, härstammar från ordet för get.

Bland klassikerna i Kusken hittar man stjärnhop-trion M 36, M 37 och M 38. Under en mörk himmel är dessa tre mål sevärda redan med en kikare. Den ljusaste stjärnhopen i stjärnbilden är dock NGC 2281.

Ett annat och framför allt underhållande mål för dig med kikare är en knappt känd asterism söder om M 38. I detta stjärnmönster ler Cheshirekatten från "Alice i Underlandet" mot betraktaren. Stjärnkedjan från HD 35921 och HD 35327 bildar det gåtfulla leendet, medan två stjärnor (HD 35519, HD 35295) utgör kattens ögon.

Författare: Nico Schmidt / Licens: Oculum-Verlag GmbH