M 41 – Stjärnhop i det extrema observationsområdet

Bebyggelsen omkring dig bör inte vara alltför hög – vi befinner oss nära horisonten. Här väntar ett av de vackraste målen för stadsobservatörer.

M 41, den öppna stjärnhopen i stjärnbilden Stora hunden, befinner sig med en deklination som understiger -20° i det extrema observationsområdet för stadsobservatörer: För det första måste de närliggande byggnaderna och växtligheten kring teleskopet överhuvudtaget möjliggöra en så djup horisontobservation, och för det andra slukas de flesta objekten av de i stadsmiljö ofta förekommande marknära ljusföroreningarna.

Men dessa hinder bör inte på något sätt stå i vägen för en utflykt till M 41, eftersom stjärnhopen med en skenbar ljusstyrka på 4,5 m tillhör de ljusstarkaste deep-sky-objekten på Messierlistan. Och faktum är att den ganska stora stjärnhopen, med sin utbredning på 35 bågminuter, överraskande nog står emot även den starka ljusföroreningen i en storstad, i författarens fall till och med i metropolen Köln.

En första titt på stjärnkartan ger sken av att M 41 enkelt kan lokaliserats även utan navigeringssystem: stjärnhopen är belägen bara cirka 4° från den omisskännligt lysande Sirius – och dessutom nästan rakt söderut. Därför rekommenderas ofta en enkel sväng med teleskopet söderut från Sirius. Enligt författarens erfarenhet är dock himmelsområdet nära den -1,5 m ljusa α Canis Majorum (CMa) fyllt med små stjärnor, och det är lätt att förlora både sig själv och målobjektet där. Dessutom breder det intensiva ljuset från Sirius ut sig vida omkring. Om det blir problem att hitta rekommenderas att ta en omväg via star-hopping, initialt från Sirius till den sydväst belägna och ganska ljusa Mirzam eller β CMa.

Fortsätt sedan i zickzack till stjärnorna 8, 6 och 7 CMa, som bildar en markant halvcirkel öppen mot öster, och fortsätt därefter i sydostlig riktning till ett iögonfallande stjärnpar. Med 25x förstoring bör nu M 41 skymta vid okularets östra kant.

Enligt författarens åsikt är stjärnhopen i sig ett av de vackraste city-objekten som stadshimlen har att erbjuda. I sydost avgränsas klustret av den iögonfallande 12 CMa, som vid 50 gångers förstoring fyller okularet med 25 till 30 lika ljusstarka stjärnor. Med en något högre förstoring kan antalet medlemmar i hopen växa till 50 stjärnor, som då erbjuder en i det närmaste hisnande bild. Särskilt vackert är ett centralt beläget stjärnpar vars orangea färg avtecknar sig även mot stadshimlen. Du bör dock inte gå högre än 75x. Annars kan hopens karaktär gå förlorad, vilket är just det som gör M 41 så fascinerande och till ett absolut måste, särskilt för stadsastronomer.

Karl-Peter Julius